I Sverige har vi progressiv inkomstskatt, det vill säga skatten ökar ju mer inkomst som tjänats in. Samtidigt är småföretag den vanligaste formen i Sverige och många får kämpa minst ett par år före en vanlig lön kan tas ut.
Företagare blir sällan direkt höginkomsttagare och kan tjäna mindre än en undersköterska, vilken populärt sedan länge brukas framställas i media som det främsta exemplet på någon som får en orättvis lön i samhället.
Företagande
Driva företag är inte alltid en trygg tillvaro där inkomstkällor är säkra och risk för fel investeringar kan göras, vilket troligen fler efter några år varit med om i stort och smått. Många kan ha ekonomiska projekt som varar under längre perioder vilket då inte heller alltid genererar en rättvis beskattning.
Skattesystemet i Sverige bygger på att våra intäkter minus våra kostnader under året räknas samman för att sedan utgöra underlag för att bestämma vår slutgiltiga skatt.
När de gäller fåmansbolag bestäms skatten efter entreprenörsskatten, bland annat 3:12-reglerna. Dessa reglerar hur stor inkomst som måste beskattas som lön- respektive som kapitalinkomst (20 %). Övriga företagsformer såsom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har möjlighet att till viss del reglera inkomst genom expansionsfond (22 %). Det sista motsvarar bolagsskatten.
Beskrivning: Anställd
Den här skillnaden mellan typ av skatt på inkomsten kan förklaras genom ett exempel nedan där samtliga inkomster beskattas som för en lön.
En anställd tjänar 30 200 kr per månad under två år utan sjukfrånvaro eller löneförhöjning. Det ger den anställda en årsinkomst på 362 400 kr och en inkomstskatt på 83 100 kr bestämt efter kommun och församling.
År 1 År 2 Summa
Lön 362 400 362 400 724 800
Skatt - 83 100 - 83 100 - 166 200
Källa: Egna beräkningar
Beskrivning: Företagare
Grannen till den anställda bestämmer sig för att starta ett bolag. Hon tar inte ut någon lön första året eftersom det tar tid att etablera sig. När två år gått har grannen i denna positiva prognos lyckats sälja in sitt bolag åt fler kunder, lönsamheten ökar och hon har råd att ta ut en månadslön på 60 400 kr. Under året ger det henne en inkomst på 724 800 kr med en samlad årlig skatt på 253 620 kr.
År 1 År 2 Summa
Lön 0 724 800 724 800
Skatt 0 - 253 620 - 253 620
Källa: Egna beräkningar
Den anställda och företagaren har totalt tjänat lika mycket inkomst samtidigt får företagaren betala 87 420 kr mer i skatt. Orsaken är att Sverige har progressiv inkomstbeskattning, där högre inkomster beskattas hårdare. Företagaren som inte tog ut lön första året utan sparade den till andra året får betala med mer skatt.
Marginalskatt
Marginalskatt är ett mått som beskriver hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning. Den visar skatten på den sist intjänade hundralappen. Företagaren ovan har en marginalskatt på 60 % medan den anställda har en marginalskatt på 29 % (Källa: Ekonomifakta.se) Företagaren får även mindre förmåner från de sociala avgifterna, eftersom dessa endast ger pension, sjukpenning och föräldrapenning upp till vissa takbelopp.
Varför särskild entreprenörsskatt?
Fåmansbolagsägare kan istället för att ta ut lön välja att ta upp inkomsten från företagandet som kapitalinkomst. Den skatten är inte progressiv utan platt, det vill säga skatten ökar inte med inkomsten. Möjligheten begränsas dock av 3:12 reglerna, där storleken av inkomst som får tas upp som kapital- och resterande som tjänsteinkomst regleras i många paragrafer. Kapitalskatten är dock varken pensions- eller sjukpenninggrundande för den som väljer att ta ut lön som utdelning.
Vore det så att Sverige inte skulle haft en progressiv beskattning skulle entreprenörsbeskattningen via 3:12 reglerna inte behövas och alla inkomster skulle kunna beskattas som tjänsteinkomst.
Annika Fritsch, skatteexpert hos Företagarna, förklarar mer nedan hur 3:12 reglerna fungerar.
Publicerat på Youtube, 16 november 2016.
